Isotoper

Alla atomer av samma grundämne har lika många protoner. Däremot kan antalet neutroner variera inom ett grundämne, och därmed varierar också masstalet (=antalet protoner + antalet neutroner). Atomer inom ett grundämne som har ett förändrat masstal kallas isotoper.

När vi beskriver en isotop skriver vi alltid ut atomnumret nedsänkt till vänster om beteckningen vilket berättar hur många protoner som finns i kärnan. Genom att subtrahera detta atomnummer från masstalet får vi svar på hur många neutroner som finns i kärnan.

Isotoperna kan delas in i två större subgrupper; de stabila och de instabila (radioaktiva).

Instabila isotoper

Att en isotop är instabil innebär att den genomgår ett radioaktiv sönderfall. Isotopens halveringstid berättar hur lång tid det tar för hälften av atomen att sönderfalla. I många fall på jorden handlar det om halveringstider som är flera miljoner år. 

För de instabila isotoperna handlar det om antingen beta - eller alfasönderfall. I alfasönderfallet minskar atomtalet med 2 och masstalet med 4. I betasönderfallet minskar atomtalet med 1 men masstalet förblir oförändrat - detta beror på att en proton omvandlas till en neutron och en elektron (betapartikel) skjuts iväg. 

Stabila isotoper

De flesta isotoper på jorden är stabila sådana. Detta beror på att halveringstiden för de flesta instabila isotoperna är mindre än jordens ålder, och att en sådan process alltid slutar med att isotopen når ett stabilt läge. Det finns dock en teoretisk chans att de stabila isotoperna har en väldigt långsam sönderdelningsprocess, men detta har ännu inte kunnat bevisas.